Är det så? Blir vi visare med åldern eller har det med upplevelser att göra. Fast samtidigt så ju längre vi lever desto fler upplevelser är vi med om desto mer lär vi oss och förhoppningsvis drar lärdom av och blir visare? Det är väl lite som hönan och ägget…. Vad är det som kommer först?

Jag blev uppvaktad av mina kära på sängkanten på måndagsmorgonen när jag fyllde år. Nu är jag närmare 40 än 35 kan man säga. Numera spelar det som inte så stor roll vad man fyller… ja kanske när man fyller 40 – 50 alltså heltalen. Men det är som vilken dag som helst. Förutom att alla ler och uppmärksammar en. Jag är tacksam för det. Att alla tar någon sekunder extra för att uppmärksamma en på det sättet är faktiskt en fin gest! Det värmer i hjärtat <3

Ju äldre man blir desto mer lär man sig uppskatta det man har. Jag vet av erfarenhet att du kan faktiskt förlora något på en sekund. Livet kan slås i spillror fast du inte ens har anat det. Du kan tappa livsgnistan på ett ögonblick och förstöra något som inte går att reparera. Samtidigt kan du leva med en sorg som finns längst in i hjärtat som du kanske låter någon se eller så är det helt inlåst och ingen anar den. Glädje och kärlek är lättare att visa. Men gör man det tillräckligt mycket? Nej jag tror att man kan alltid göra det lite mer, lite extra.

Det där lilla extra är aldrig fel. Klappa någon på axeln eller le mot någon. Du kanske hjälper just den personen att orka leva just den dagen. Ingenting är en självklarhet utan du måste jobba för allt du vill ha. Du måste se till så att dina nära och kära vet att du finns där för dem och ställer upp i vått och torrt. Det viktigaste är ändå att du alltid ställer upp och finns där för dina barn. De är det viktigaste som finns <3

Nu är det snart Majas tur att fylla år, 12 år, bara ett år kvar tills hon är tonåring. En riktigt stor tjej. Mr M och jag har planerat in en resa som båda tjejerna kommer att få när Maja fyller år. Hoppas de tycker att det skall bli roligt! Själv längtar jag…..