I går när vi är halvvägs på väg till träningen kommer jag på att jag inte har min astmaspray med mig… Tänkte att jag skulle åkatillbaka och hämta den men vi var redan på motorvägen. Tänkte att jag får ta det lugnt… Det hela resulterar i ett astmaanfall. Har aldrig fått ett så tufft anfall förut. Det värsta var ändå inte att jag inte fick luft. Utan slemmet som bildades som gjorde att allt bara tjockade igen och ville kväva mig…. typ. Det smakade även bara blod i munnen, pulsen slog och det smärtade så fruktansvärt i lungorna att jag inte visste varken ut eller in…. Tog och använde nästan upp en helt ventolin, ok jag överdriver men det kändes som att den inte hjälpte…

Nu så här 16 timmar senare så har jag fortfarande en smärta framför allt i högra lungan. Känner mig fortfarande helt matt i kroppen och har fått en slemhosta som gör så ont när jag hostar.

Men jag dog inte 😀 det är väl ändå huvudsaken.

Träningen sket sig, i dag skulle jag träna med Jenny på lunchen… jag får sitta och kolla på för det finns inte en chans att jag skulle orka träna. Får väl kanske försöka spinna på söndag eller ngt…

Har väl aldrig riktigt brytt mig om astman. Den finns där och tar jag lite extra puffar när jag tränar så fungerar det fint (plus då långtidsverkande medel och tabletter som jag tar varje dag)… Tycker inte det är så allvarligt. Men då har jag heller aldrig haft ett riktigt anfall….. Fy vad dåligt jag mådde….