Små tungt och jobbigt

Precis före jul gick min mormor bort. Somnade in lugnt och stilla. Jag gjorde morfars dödsbouppteckning när han gick bort så jag erbjöd mig även denna gång att göra mormors. Lilla tanten med krut i. Sjukare humor får man leta efter.

Så i måndags gick min morbror bort. Han har varit sjuk nu i några år men det känns. Han var född 1958. Det är som ingen ålder. Det är så tragiskt att det händer. Men även han fick somna in stilla. Vilket är skönt för hans syskon.

Han var den som lärde mig att dansa humpa, han som alltid hade ordgåtor på olika tema. Han och jag hade ett gemensamt intresse av att fotografera vilket vi pratade ofta om. Han som lättade upp stämningen när det finska temperamentet gjorde sig påmind. Han var supergo!!

Krama era nära därute…

Ett svar på ”Små tungt och jobbigt

Kommentarer är stängda.