När vi var och reste i Europa så blev lillan dålig… inte lite heller utan riktigt dålig. De symptom hon hade påminde om det jag får när jag har haft dold uvi, alltså när det har gått upp i njurarna. Så vi åkte till ett apotek och fick en kur på två dagars penicillin. Lilltjejen blev bättre….
Sedan så har hon haft lite ont till och från i ryggen… men hon är ett aktivt barn och klagar inte mycket så vi har inte tänkt mer på det. Förrän Micke skulle putta på henne när hon tog sparkcykeln och hon vek sig av smärta… han slog ju till njurarna.
Sedan blev hon snabbt mycket sämre. Vi hade tänkt åka ut till stugan förra helgen men vi valde att stanna hemma för att se så hon inte blev ännu sämre. Hon fick feber… som bara steg. När klockan var halv tio på kvällen fick hon en alvedon för då brann hon…. men efter två timmar hade den ändå inte gått ner så då försökte vi börja få tag på PVJ (vilka vi senare fick höra hade fel på telefonen)…. Men vi kom aldrig fram! Så till slut tog vi beslutet att åka in med henne.
Allt gick fort på akuten, tack o lov så var det inte allt för mycket folk där. All personal var supertrevliga. De tog lite prover och klämde på henne… Det slutade med att hon fick en stark dos penicillin och ett recept så kunde vi börja åka hemåt. Hon var febrig och sov fram till morgonsidan på söndagen och då började hon spy….. ända fram mot kvällen så fick hon inte behålla något alls och hade feber. Så Söndagskvällen så var det frågan om vi behövde åka in för att hon skulle få dropp och sitt penicillin…. men till slut så kunde hon dricka lite och det fick stanna kvar.
Sedan skall vi inte prata om penicillinet hon fick. Det är pulver som apoteket blandar ut och det smakar körsbär. Alltså…varför?? När ett barn är så pass sjuk och bara spyr…. hur tror de att de skall få behålla det? Men tabletterna är en för stor dos om man väger under 45kg. Varför gör de inte tabletter till yngre? Hon har så sjukt mycket lättare att få i sig en tablett än den där vedervärdiga smörjan vi måste tvinga i henne. Vi fick be om fler doser då inte alla gick ner! Men hur som, hon är bättre! Vi har till och med visat film om dialys för att hon skall förstå allvaret med att hon måste ta sörjan. Nu har vi kommit på knepet. Jag nyper tag i hennes näsa, och jag måste nypa hårt för då försvinner smakerna för henne… ja att hon kommer ha en blå näsa i slutet av de här tio dagarna tar hon hellre än smaken så hon spyr…
Sedan så blev en till person som är närstående och som jag älskar väldigt sjuk. Akut inlagd och är fortfarande väldigt dålig… Men nu håller vi alla tummar och tår att den personen blir frisk snart!
När vi var i stugan så klädde vi tårtan med grädde och jordgubbar.
